Ojämlik spädbarnsvård nationellt

Konferensen ”Värna våra yngsta- Späda barns Rätt till Hälsa och Utveckling”, arrangerades 2018 gemensamt av Folkhälsomyndigheten, Linnéuniversitetet och Socialstyrelsen.

Bland annat framkom det att det råder ojämlika förutsättningar i hälsa nationellt.

Kerstin Petersson, barnmorska och konsult, Sveriges kommuner och landsting, SKL, påpekade exempelvis att det råder stora skillnader mellan länen i vilken mån det sker hembesök efter förlossningen, enligt Agneta Berghamre -Heins och anhorig. se.  Göteborg har lägst antal hembesök medan Skaraborgs län uppvisar det högsta antalet hembesök i landet, se här.

Kerstin Petersson redogjorde också för en rapport från Stockholms län, SLL 2017, enligt anhorig.se.  Rubriken på rapporten lyder ”Barns ojämlika förutsättningar för hälsa i Stockholms län”.  Vad det gäller tandhälsa, fetma och amningsfrekvens uppenbaras stora variationer.

Den övergripande rubriken på föredraget var ”Trygg före, under och efter graviditet, och en barnhälsovård som når alla – Nationella satsningar på föräldrar och barn.”

2015 ingick SKL och regeringen en överenskommelse som handlar om just det som titeln på föredraget slår fast ovan och där ledordet är trygghet.  Kerstin Petersson betonade vikten av att det finns ett förtroende för varandra inom vårdkedjan och att den tryggheten förmedlas till föräldrarna.  (Och enligt anhorig.se är överenskommelsen är förlängd och pågår fram till 2022).

Det finns också många andra projekt inom SKL som pågår runt omkring i Sverige. Bland annat samspelsbehandling till familjer med barn i åldern 0-5 år. Se också mer om regeringens nya strategi, (2018) till stöttning till föräldrar i föräldraskap här.

Barn har ojämlika förutsättningar konstateras det på konferensen, och docent Pia Risholm Mothander, Stockholms universitet, som avslutningstalade, gjorde det med en kravlista som innefattade en gemensam utvecklingspsykologisk kunskapsbas, och engagemang på alla nivåer från politiker, beslutsfattare, klinikchefer och medarbetare samt att skapa avgörande förutsättningar i samhället, se här.

Jag lyssnade på hennes inspelade föredrag och där tar hon även upp hur emotionell svält påverkar barn, ur epigenetiskt perspektiv. Hon nämnde också i förbigående om ”cold face” och ”still face” och hur det skrämmer, förvirrar och inverkar på barn, exempel finns på youtube. Även för en vuxen är ett ”cold face” olustigt och obehagligt, tänker jag. Det här med ”emotionell svält”knyter också tillbaka till inlägget om institutioner och anknytning, se här.   

I boken ”Att älska. Om kärlekens natur” av vetenskapsjournalisten, neurobiologen och författaren Lone Frank läser jag bland annat:

Anknytning har långverkande betydelse för barns socioemotionella utveckling.’ Den slutsatsen drar en grupp amerikanska, brittiska och holländska forskare i den hittills största analysen som lades fram i ”Child Development Perspectives 2017”. De konstaterar samtidigt att man måste frikänna föräldrarna från den absolut största delen av skulden för anknytningsmönstret”. (s. 53)

Lone Frank betonar att det inte är de känslor som utspelar sig djupt inne i en föräldrars huvud som räknas för barnet utan de handlingar som föräldrar utför.  Hon pekar på det här med en ”trygg bas”, att barnet är tryggt i att det finns någon där som tar sig an dess behov, och som finns där även när det visar rädsla, smärta och andra besvärliga sidor.  Att barnet får utforska dessa sidor hos sig utan att bli bortstött av föräldrar.

Lone Frank tillbringar tid med och intervjuar psykolog Mette Skovgaard Vaever, som leder Köpenhamns Universitets Babylab och som föreläste på Värna våra yngsta-konferensen 2018. Hon säger till Lone Frank att de vet att aknytningsmönstret är fastlagt vid ett års ålder. Frank är noggrann med att peka att i forskningen kring anknytning har vissa forskare klagat på att det tvärkulturella perspektivet lyser med sin frånvaro. Fenomenet anknytning ingår i ett västerländskt teoribygge, understryks.

När Lone Frank frågar om vilken inverkan deras egen kultur har förklarar Mette Skovgaard Vaever att man ser fler relativt otrygga-undflyende barn i Skandinavien jämfört med USA:

”Forskare hävdar att det kan ha att göra med att vi väldigt tidigt skickar våra barn på institutioner där mor och far inte finns närvarande. Ute i institutionsvärlden kan det löna sig med en skenbart självständig stil där man trots stress och utmaningar klarar sig själv i krissituationer.” (s. 50)

För att återanknyta till anhorig.se.  Det finns mycket att hämta där. Fler konferenser och dess material att titta på, inte minst av ”Värna våra yngsta”, som är en årlig konferens.

Det redogörs för många projekt, bland annat ett som handlar om unga omsorgsgivare, och där forskarna betonar vikten av förebyggande arbete. Unga omsorgsgivare, som exempelvis kanske tar hand om en förälder, har hittills varit mer eller mindre ”bortglömda”. Projektet är ett EU-projekt som heter ”ME-WE-Psykosocialt stöd för att främja psykisk hälsa och välbefinnande bland unga omsorgsgivare”. Det presenteras av professor och FoU- ledare Elizabeth Hanson, Linnèuniversitetet, se här. Det påbörjades den förste januari 2018 och avslutades 2021. Webbinarien från den konferensen leds av författaren Mark Levengood.

Till sist vill jag bara understryka vikten av att hjälpen och insatserna fördelas jämlikt nationellt, att alla som behöver hjälp får det. Hälsa, inte minst psykisk hälsa, börjar med en trygg bas. Har man en trygg bas står man starkare mot påfrestningar. Ett system som ”svajar” är en grogrund för oro. Den oron finns här redan. Att läsa om tillståndet för förlossnings- och spädbarnsvården är närmast kusligt. Ge vården ”pengarna.nu” politiker! Spara inte in på framtiden.

/Helena Maria

Referenser:

Frank, Lone. 2021. Att älska. Om kärlekens natur. Stockholm. Albert Bonniers förlag.

Youtube, Cappelen Damm. Lone Frank om foreldrekjaerlighet. 2021-03-11, se här

youtube. Science University of Copenhagen:Forskere underviser sundhedsplejersker i at opdage mistrivsel hos babyer. 2019-10-31, se här

Broheden, Tove & Hannah Dahlbäck. 2021. Förlossningsvården i Stockholm snart utom all räddning. 2021-10-28. DN Debatt. Dagens Nyheter.

https://www.dn.se/debatt/forlossningsvarden-i-stockholm-snart-utom-all-raddning/

Sjögren, Anna.2021. Vårdförbundets om förlossningskrisen: Risk att det sprider sig. 2021-11-01. Aftonbladet, se här.

anhoriga.se

http://www.anhoriga.se/publicerat/nyheter-reportage/reportage/alla-barns-ratt-till-en-bra-start-i-livet/tog-kerstin-petersson-barnmorska-och-konsult-sveriges-kommuner-och-landsting-skl/

epigenetik, se här

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: